Vad innebär det att vara huvudarbetsgivare för deltidsbrandmän?

Räddningstjänst enligt lag om skydd mot olyckor bedrivs inom kommunerna Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge sedan 2003 i kommunalförbundsregi. Organisationen omfattar 10 brandstationer med personal i beredskap och fem med brandmän utan beredskap. På en räddningsstation utan beredskap finns det deltidsbrandmän men dessa har ingen beredskapsskyldighet.

Vår personal rekryteras på de orter där det finns brandstationer. All personal både med och utan beredskap, har någon annan som sin huvudarbetsgivare.
 

RÖK informerar:

”Vad innebär det att vara huvudarbetsgivare för deltidsanställda brandmän inom kommunal räddningstjänst?”

Räddningstjänst enligt lag om skydd mot olyckor bedrivs inom kommunerna Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge sedan 2003 i kommunalförbundsregi. Organisationen omfattar 10 brandstationer med personal i beredskap och 5 utan beredskap.

Vår personal rekryteras på de orter där det finns brandstationer. I samtliga fall, både personal med och utan beredskap, har våra anställda någon annan som sin arbetsgivare.

I Sverige finns ca 14 000 brandmän och befäl som ”rycker ut”. Ungefär 2/3 av dessa är deltidsanställda, dvs samma anställningsform som vi har hos oss. Det kan konstateras att det inte finns någon annan organisationsform som ger samma service i förhållande till kostnaderna.

Grundförutsättningarna för att kunna rekrytera, och därmed kunna bemanna vid larm, är att:

  • Tillräckligt många är intresserade av att ansöka och dugliga för uppgiften
  • Huvudarbetsgivare godkänner den dubbla anställningen och att brandmannen har beredskap under sin arbetstid och därmed kan försvinna från jobbet i samband med larm

Uppfylls inte grundförutsättningarna i tillräcklig utsträckning kommer det i förlängningen att leda till att den akut skadeavhjälpande servicen, dvs ”utryckningar”, kommer att försämras.

En väsentlig del i sammanhanget, för Dig som är huvudarbetsgivare, är att känna till lite om vad det innebär att ha deltidsbrandmän som anställda.
 

”Hur ofta och hur länge är brandmannen borta från jobbet?”

Utbildning

Oavsett vad man skall sysselsättas med krävs utbildning. Brandmannens utbildning startar någon tid efter det att han/hon anställts av oss.

Preparandkurs

Den första delen av deras utbildning kallas ”preparandkurs” och omfattar två veckor + tre dagar. Tjänstledighetsbehov från huvudanställning således 13 dagar.

Räddningsinsats

Inom två år efter anställning skall de även genomgå kursen ”räddningsinsats”. Kursen är på sju veckor och fem av dessa sker på annan ort. De är dock inte förlagda i följd utan ”eleven” är hemma och jobbar emellan. De två resterande veckorna ligger insprängda i kursen och innefattar s k distansstudier. Jobbet i huvudanställningen skall normalt sett inte beröras alls. Sammanlagt tjänstledighetsbehov från huvudanställning således 25 dagar, dock ej i följd.

Befälsutbildning

Av organisationens ca 150 anställda som har beredskapskrav är cirka 40 stycken  befälsutbildade. Innebär således 4 vid varje station. Utryckningar genomförs enligt lag om skydd mot olyckor och vissa beslut stödjer sig på paragrafer i denna lag. Det är dock bara räddningsledaren som får besluta med stöd av lagen och endast den som genomgått särskild utbildning får vara räddningsledare. Befälsutbildningen omfattar 6 veckor och en del kurser genomförs i ett streck, andra delas på två omgångar.

”Vem betalar lön under utbildning?”

När brandmannen är på kurs betalar räddningstjänsten förlorad arbetsinkomst, inklusive semesterersättning i huvudanställning. Vi frågar med hjälp av en enkel blankett huvudarbetsgivaren om vilket löneavdrag som kommer att göras.

Övningar

Brandmannen skall öva 45-60 timmar/år. Övningstiden är normalt sett förlagd till kvällstid vardagar.

Tester och läkarundersökning

En gång årligen skall brandmannen läkarundersökas och konditionstestas. Detta sker oftast på dagtid och tar ca 1+1 timma.

”Hur mycket är brandmannen borta för larm?”

Normalt sett har brandmannen beredskap var fjärde vecka. Under denna tid har vederbörande en skyldighet att infinna sig, inom den stipulerade tiden, vid larm. De stationer som har flest larm under ett år har cirka 100 stycken, vilket innebär cirka 2 larm/vecka. Vid denna enkla redovisning har inte tagits hänsyn till ”när på dygnet”. Båda de ”statistiska larmen” kan ju infalla på helgen.

”Vad händer om brandmannen skadar sig eller blir sjuk?”

Vi betalar 80 % av den ersättning vederbörande skulle fått från räddningstjänsten och detta görs under två veckor. Därefter ersätts den anställde från Försäkringskassan. Vid eventuella ”rehabutredningar” har huvudarbetsgivaren ytterst ansvaret för detta. Vi försöker medverka och hjälpa till.

”Vem betalar lön vid utryckning?”

Det gör räddningstjänsten. Vi förutsätter dock att den enskilde själv reglerar löneavdrag med sin huvudarbetsgivare.

 ”Vad innebär det att jag skriver under den sökandes ansökningsblankett?”

Genom underskriften godkänner Du att en av Dina anställda blir anställd av oss och att vederbörande, vid larm, får avvika från arbetsplatsen utan att fråga någon. Ledighet i samband med utbildningar görs dock upp i samförstånd i tid innan kursen startar.  

 ”Har jag någon direkt nytta av att ha en brandman anställd?”

Ja, vi menar det! Förutom medverkan till en bra kommunal service, oavsett var händelsen inträffat, är brandmannens utbildning och erfarenhet en resurs att nyttja inom en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. I grundutbildningen ingår också en omfattande första-hjälpen kurs (ca 40 timmar) vilket definitivt är en tillgång.

”Vart vänder jag mig om jag vill veta mer?”

Lämpligen kontaktar Du oss per telefon 0478-443 00. Du kommer då till vår växel och om Du förklarar vad det gäller kopplas Du till någon som kan svara.